Matematik, fysik och kemi är de ämnen som gymnasieelever har allra svårast med, visar en majoritet av de undersökningar som är genomförda av Skolverket och Skolinspektionen genom åren. Lärares erfarenheter om vilka ämnen som har störst andel omotiverade elever, påvisar även att det oftast handlar om just dessa tre ämnen. Skolinspektionens undersökningar har påvisat att bland de gymnasieämnen som eleverna tycker är roligast, placerar sig idrott och hälsa i topp medan religion och matematik hamnar i botten som de tråkigaste ämnena.

Men genom variation, lärarkreativitet och verklighetsbaserade uppgifter, är det möjligt att göra matematiklektionerna roligare och mer intressanta för eleverna. Matematik är inte bara ett ämne som eleverna oftast behöver för fortsatta studier, utan bra kunskaper i matematik är även något som eleverna har nytta och glädje av i hela deras framtida liv (Vad har jag för nytta av matematik?).

Just matematik och fysik är även två ”kraftfulla” ämnen där läraren har goda möjligheter att visa ”kraften” bakom ämnena och därigenom skapa ett starkare intresse hos eleverna för ämnena. Varje vecka inträffar i Sverige eller runt om i världen, situationer där matematik och fysik är användbart. Antingen för att förstå och förklara situationen, eller för att utföra beräkningar och göra förutsägelser kring hur situationen kommer att utvecklas eller hur den kan lösas. En lärare inom dessa ämnen kan vara observant och lyfta in aktuella händelser eller problemställningar i undervisningen, och på så sätt visa ämnenas kraftfullhet och stora användbarhet.

Varje år misslyckas ca 20-30 % av gymnasieeleverna att nå kunskapsmålen och lika stor procentandel lyckas inte heller ta gymnasieexamen som planerat (Skolverket, 2021; Skolverket, 2022). Av de cirka 100 000 elever som börjar gymnasiet varje år är det drygt en fjärdedel som hoppar av gymnasiet eller lämnar med ofullständiga betyg, vilket kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull.

Relativt ny forskning från Lunds universitet framför skillnader vid elevernas egna förklaringar till svårigheter med matematik i skolan och gymnasielärarnas syn på varför så många misslyckas i ämnet matematik. Medan gymnasielärarna påtalar att eleverna är ointresserade och ofta saknar baskunskaper från högstadiet, anger eleverna själva att matteängslan är främsta orsaken till att matematiken blir svår (Karlsson, 2019).

Alla elever på gymnasiet kan dock jobba ikapp eventuellt missade baskunskaper från högstadiet men det kräver förstås ett synsätt som inte förmedlar att ”loppet är redan kört”, tillsammans med hårt arbete. Dock är matematik och även fysik, två ämnen där förhållandet i stort sett är proportionellt mellan de timmar som läggs ner och det resultat som erhålls. Matteängsla eller matteångest uppstår oftast som ett resultat av ämnet upplevs som svårt, vilket i sin tur ofta grundar sig på att eleverna inte lyckas få ihop de ”träningstimmar” som behövs för att ämnet inte ska upplevas som svårt.

Baserat på den pedagogiska forskningen i kombination och mina tidigare erfarenheter som Business driver, med ansvar för att maximera försäljningsprestationer och affärsintäkter, har jag paketerat ett koncept som namngetts till Proxess metoden eller Proxess by doing (Professional success by doing). Proxess by doing syftar till att hjälpa alla elever att lyckas med fysik och matematik, samt jag använder mig av metoden både i min undervisning och i min privatlärarroll. Resultaten av Proxess metoden har speciellt hjälp flertalet enskilda elever som haft det riktigt svårt med ämnena, men resultaten på klassnivå är också mycket goda.

Referenser

Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter – Lärare och elever om låga prestationer i matematik.

Skolverket (2021). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2021.

Skolverket (2022). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2022.