Sveriges gymnasieundervisning är idag en starkt konkurrensutsatt verksamhet, i många fall helt jämförbar med vilken annan näringsverksamhet eller bransch som helst.

Men där verksamheter inom näringslivet levt och verkat inom
konkurrensutsatta branscher i åtskilliga decennier och i många fall även sekel,
har skolor relativt kort erfarenhet av att befinna sig i konkurrensutsatt verksamhet.
Skolornas kompetens inom marknadsföring inför gymnasievalet är varierande och
styrs i många fall av små marknadsföringsbudgetar medan andra skolor lägger ner
hundratusentals kronor på marknadsföring inför gymnasievalet.

Sett ur ett näringsverksamhetsperspektiv är denna variation anmärkningsvärd eftersom värdet per gymnasieelev, förstås beroende på program, ligger på ungefär 100 000 kronor per år, vilket tillsammans med att två av tre högstadieelever tycker att gymnasievalet är svårt innebär (IT-pedagogen, 2020), innebär att marknadsföringsansträngningar borde vara prioriterad på de flesta skolor. De skolor som har en genomtänkt strategi kring riktad marknadsföring mot presumtiva elever, har mycket goda möjligheter att fylla gymnasieklasserna på skolan.

Skolverkets riksprislista för ersättning till fristående
skolor är en bra indikator på värdet av varje elev i ett program. Nedan visas grundbelopp
för några vanliga utbildningar.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/riksprislistan#:~:text=Skolverket%20har%20beslutat%20att%20det,kronor%20per%20elev%20och%20%C3%A4mne.

En viktig del i att lyckas fylla gymnasieklasserna med eleverna är givetvis att fokusera skolans ansträngningar på högstadieelevernas främsta källor för informationsinhämtning inför gymnasievalet.