Inom matematik och fysik påtalar lärare ofta att elever lär sig bäst genom att försöka ”komma på lösningen själv” och inte titta i facit eller på eventuellt befintliga lösningar. Och det är förvisso sant till en viss del. Elever ska självfallet inte välja den enkla vägen att titta i facit direkt när de kör fast med en uppgift utan verkligen försöka lösa uppgiften även om den känns svår. Ofta lyckas elever lösa en uppgift när de tänker efter lite och när de lyckas är det många gånger självförtroendestärkande. Men det glöms ofta bort att om eleven kommer på lösningen har eleven redan införskaffat kunskaper för att lösa uppgiften, varvid uppgiften egentligen blir en repetition av redan befintliga kunskaper.
Men om eleven inte kommer på lösningen till uppgiften trots ett seriöst försök att göra det, kommer eleven inte att lära sig någonting av att försöka själv ytterligare. I dess lägen anser elever sig då i många fall sämre på matematik eller fysik än andra när det istället handlar om att eleven ännu inte lärt sig de metoder som behövs för att lösa uppgiften. Läraren kan hjälpa eleven och visa hur uppgiften löses så att eleven kan lära sig den metod som saknades, men lärarens resurser är begränsade och det är inte alltid att alla elever får den lärartidtid som skulle behövas.
Genomarbetade självförklarande lösningar är i dessa lägen en stor hjälp för eleverna att själva lära sig och införskaffa den kunskap och de metoder som behöver behärskas för att lösa uppgiften. Med andra ord finns det egentligen inga elever som är sämre på matematik eller fysik än andra, utan snarare elever som redan lärt sig metoder att lösa vissa uppgifter och elever som ännu inte gjort det.* Det är viktigt att detta kommuniceras till eleverna och att de förstår att det förhåller på detta sätt. När alla elever inser detta blir det tydligt för dem att alla kan lära sig och bli bra på matematik och fysik. Däremot finns det elever som förstår och lär sig snabbare än andra elever men på gymnasieskolan finns få uppgifter som inte alla elever kan lära sig att lösa. Elever behöver bara olika tid på sig och vissa elever behöver mer övning och repetition samt mer tydliga lösningar än andra.
Både lärare och elever bör dock känna till att elever lär sig matematik och fysik på två övergripande sätt beroende på personliga egenskaper.
* Givetvis finns det unika högpresterande elever som kan tyckas har en bättre fallenhet för ämnet än andra elever och det finns förstås ett flertal orsaker till dessa elevers prestation. Men ofta handlar det om ett större intresse för ämnet än andra elever har och att den högpresterande eleven härigenom, lagt ner mycket mer tid genom åren på att lära sig ämnet väl.