…även de som inte har akademiska föräldrar!
John Hatties (professor i pedagogik och chef för Melbourne Education Research Institute) genomförda studie i form av en sammanställning av mer än 800 metaanalyser, baserad på 52 637 undersökningar där totalt 134 påverkansfaktorer har analyserats, är en av de största studier som utförts kring faktorer som påverkar elevers studieresultat (Hattie, 2014). Ett huvudresultat av denna studie, liksom resultaten av mången både tidigare och senare forskning, visar på att föräldrarnas utbildningsbakgrund, sociala ställning och inkomst är avgörande för elevers skolresultat (Skolinspektionen, 2010). En stor kvantitativ analys genomförd av Skolverket (2018) för elever i slutet av grundskolan, visar på att elevers socioekonomiska bakgrund har fått ännu större betydelse för elevresultaten från och med slutet av 00-talet. Eurydice framför i deras rapport, som jämfört likvärdigheten för 42 utbildningssystem, att i Sverige påverkar elevernas socioekonomiska bakgrund elevresultaten betydligt mer än genomsnittet för de länder som deltog i undersökningen (European Education and Culture Executive Agency, 2020).
Trots att akademiska föräldrar innebär stora fördelar för barn och ungdomars lärande samt resultat så kan alla elever lära sig, även om de inte har högutbildade föräldrar. Speciellt när den verkliga betydelsen av akademiska föräldrar analyseras lite djupare. Sjöström (2014) lyfter fram att elever med högutbildade föräldrar oftare har bättre betyg än elever som inte har akademiska föräldrar, men att detta inte enbart beror på att elever med högutbildade föräldrar alltid erhåller mer hjälp hemifrån med skolarbetet. Utan författaren menar att detta beror på att högutbildade föräldrar inser betydelsen av utbildning för barnens framtid och har en positiv attityd till utbildning, en attityd som de även överför till sina barn. För nästan oavsett vilket område eller vilka aktiviteter det handlar om, baseras framgång vanligtvis mindre ofta på gener eller medfödd talang och desto oftare på hårt arbete (Sjöström, 2014). Även Hattie (2014) lyfter fram att akademiska föräldrar ofta har högre förväntningar på barnen än icke-akademiska föräldrar, vilket innebär att barn med akademiska föräldrar erhåller högre ambitioner hemifrån som i sin tur leder till bättre skolresultat.
Som privatlärare i synnerhet har jag tagit fasta på detta och inte bara tillhandahållit pedagogisk hjälp i form av ämneskunskaper, utan ofta även haft rollen som en akademisk förälder tillika i form av matematik- och fysiklärare. Jag delar även John Hatties viktiga ståndpunkt att skolans mål inte är att undervisa alla elever, utan skolans mål är att alla elever ska lära sig (Hattie, 2014). Hattie (2014) menar att undervisning handlar om att kontinuerligt erhålla kunskaper om hur elevernas lärande fortlöper och förändra undervisningen utifrån denna information. Nyckeln till goda studieresultat är ett väl fungerande samspel mellan lärare och elever i denna undervisnings- och lärandeprocess (Hattie, 2014).
Hur kan kan alla elever lära sig?
Referenser
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. (1. utg.). Natur & Kultur.
Sjöström, F. (2014). Föräldrar en källa till framgång på gymnasiet. Venue, 3(5), 1–7.