Redan under min första kontakt med gymnasieskolan efter 20 års bortavaro förundrades jag över att eleverna generellt räknar betydligt färre övningsuppgifter än vad som gjordes under min egen gymnasietid, speciellt eftersom många elever enbart räknar uppgifter på E-poängsnivå. Detta är en av anledningarna till att jag under min lärarutbildning tog till mig extra mycket av John Deweys koncept ”learning by doing” och även har utvecklat mitt ett koncept Proxess by doing på Deweys koncept. Alexandersson och Swärd (2022) beskriver att learning by doing handlar om att eleverna ska lära sig genom aktiviteter, där eleven själv konstruerar ny kunskap i stället för att kunskapen undervisas av läraren till eleven. Hattie (2012) betonar att skolans huvuduppgift inte är att undervisa elever, utan huvuduppgiften är att alla elever ska lära sig. Det kan jämföras med att målet med en batterifabrik inte är att tillverka batterier, utan målsättningen är att fabriken ska leverera batterier som uppfyller kundernas behov.

Min lärandesyn och tron på learning by doing baseras delvis på övertygelsen om att desto fler uppgifter eleverna räknar, desto större verktygslåda erhåller eleverna, desto bättre kognitiva förmågor utvecklar eleverna och desto bättre förutsättningar får de för att lösa matematiska problem. Men för att eleverna ska lyckas att förstå det ämnesinnehåll som behövs för att klara av att räkna uppgifter som många gånger upplevs som svåra ställs höga krav på lärarens skicklighet. Andersson (2017) framför att när elever tillfrågas påpekar de att en duktig lärare kan förklara på olika sätt så att alla förstår, samt har en förmåga att anpassa och variera undervisningen så att den passar alla. Jag upptäckte ganska tidigt att det finns flera inslag som används inom näringslivet som jag insåg att de skulle komma mig till stor nytta inom min ämneslärarroll. Min mångåriga erfarenhet av kundanpassade lösningar, projektledningserfarenhet och erfarenheter av att jobba som Business Driver med ansvar att maximera intäkterna, är några områden som jag har inkluderat till mitt lärarutövande och ”paketerat” allt till Proxess-metoden eller Proxess by doing.

En central del i Proxess-metoden är att för att eleverna ska få den övningsmängd som behövs och klara av att räkna det antalet uppgifter som krävs, så måste eleverna tycka att det är roligt och stimulerande att räkna matematik. Därav arbetar jag målmedvetet och kontinuerligt med undervisningsinnehållet för att alla elever ska kunna svara JA på dessa frågeställningar:

  • Är matematik intressant och roligt för eleverna?
  • Upplevs matematikämnet viktigt för eleverna?
  • Upplever eleverna att matematik nyttigt för deras framtida planer?
  • Kan eleverna avstå från några hobbys för att kunna studera matematik bättre?

Proxess by doing i två gymnasieklasser

Nedan visas resultatet för undervisning baserad på Proxess modellen för två fysikklasser på ett yrkesförberande program. Provresultaten, som visat i form av låddiagram, gäller för två klasser som jag tog över undervisningsansvaret för under klassernas sista termin i ämnet fysik I ett låddiagram (eller lådagram) visas klassens resultatet i form av en rektangel (lådan) och tillhörande streck, där ändarna kallas morrhår. Inom lådan återfinns 50 % av värdena och normalt finns 100 % av värdena innanför morrhåren. Undantaget är extremvärden som avviker radikalt från alla andra värden, varvid dessa markeras som så kallade uteliggare i form av en punkt utanför morrhåren. Det horisontella strecket i lådan är median och krysset är medelvärdet, samt det röda horisontella sträcket visar den ungefärliga gränsen för underkänt.

Proxess by doing på ett ingenjörsprogram på universitetet

Normalfördelade provresultat på en introduktionskurs 2022 i matematik för 57 studenter på ett civilingenjörsprogram som undervisades med Proxess metoden jämfört med samtliga ingenjörsstudenter, 701 studenter 2022 och 853 studenter 2021

Aktuellt universitet mäter inte detaljerad statistik för enskilda ingenjörsprogram på slutprovet till introduktionskursen. Men baserat på antagandet om att provresultaten är normalfördelade går sannolikhetsfördelningar tas fram, vilka  baseras kända medelvärden.

Referenser

Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur.