På denna sida återfinns ett antal undervisningstips för fysiklektioner, alltifrån små detaljer som som kan göra stor skillnad till angreppssätt som hjälper till att öka elevernas förståelse för undervisninginnehållet. Flertalet av nedanstående fysikaliska uppgifterna har sitt ursprung i konkreta elevfunderingar medan andra är inspirerade av omvärldshändelser där fysik är ett användbart verktyg för att förstå eller analysera händelserna.

Använd aktuella händelser i undervisningen – Fartyg fast i Suezkanalen

Gymnasieelever kan räkna på ”rocket science”. NASA kolliderar rymdsond i asteroidmåne.

Armand Duplantis hoppar idag faktist högre än 5,30 m (en höjd han klarade redan som 15-åring)

Varför uträttas inget arbete, när en skivstång på 40 kg hålls ovanför huvudet?

Klimatkrisen – Männskliga eller naturliga orsaker bakom den?

Det är fullt logisk fysik bakom den växthuseffekt som orsakar temperaturhöjningar på jorden.

Laboration – Växthuseffekten. Gymnasieelever orsakade global uppvärmning i klassrummet.

Vad är gravitationen i jordens centrum?

Hur uppstår fusion på grund av gravitationen?

Vad är elektrisk laddning?

Hur kan verkligen ett mobiltelefon batteri laddas ur?

Räkna ambulanser istället för ampere!

Observera det som borde vara omöjligt att se!

Idrottstalanger har också nytta av mattekunskaper (i kombination med fysik)

Mikrovågsugn kan användas för att bestämma ljusets hastighet

Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. (1 Moseboken 1:3) och ”profeten” Maxwell förstod hur ljuset fungerade.

Undervisning av relativitetsteorierna

Einsteins relativitetsteorier är ett ämnessområde som elever kan ha svårigheter med, samt ett kunskapsområde som även lärare ibland saknar viktiga kunskaper inom.

Förklaring och visualisering av längdkontraktionen

Acceleration upptill relativistiska hastigheter är inte förklaringen till tidsdilationen. Läroböckerna på gymnasiet går inte in på just detta.

Räkna ut hur mycket GPS-systemet skulle visa fel utan Einsteins teorier.

Universum/Kosmos

Att annat område där jag erfaret att fysiklärare inte har de allra djupaste kunskaperna inom är universum eller kosmos, och lärarna är iinte alltid uppdaterade kring de senast rönen och hypoteserna. Vilket inte är så konstigt eftersom forskning kring kosmos pågår ständigt och en fysiklärare måste ha ett genuint intresse för kosmos för att vara uppdaterad.

Varje år dyker det upp någon, eller några elever, i någon fysikklass som har svårare frågor kring kosmos och vanligt förekommande frågor handlar om den mörka materian och den mörka energin. Frågor som inte är så enklar för en gymnasielärare att besvara eftersom kosmologer knappt kan svara på dem. Den mörka materian och den mörka energin är två mycket stora områden inom kosmologin (kanske inte så konstigt när det handlar om 95% av universum), så här har jag begränsat mig till att förmedla kunskaper kring den mörka energin. Nedanstående kapitel/sidor läses lämpligast i den ordning de är uppradade.

Den mörka materien

95 % av universum kan vi inte förklara och har ingen aning om vad det är

Vår egen galax avslöjar förekomsten av mörk materia

Andra galaxer och galaxkluster påvisar även att mörk materia existerar

Kandidater till mörk materia

Icke-baryoniska kandidater (ex.vis. WIMP, weakly interacting massive particles)

Problem med kandidater till och kartläggning av den mörka materien

Diverse uppgifter kring kosmos

Vad är solens massförlust per år på grund av kärnreaktioner, i solmassor?
Vad är solens massförlust per år på grund av solvinden, i solmassor? Jämför de två resultaten.
Kommer dessa massförluster att ha någon signifikant effekt på solens totala massa sett till solen hela livscykel?

Beräkna omloppstiden för Hubbleteleskopet

Beräkna på vilken höjd geostationära satelliter måste befinna sig på