Varför ska jag lära mig matematik?
Matematik som användbara kunskaper
Läroplanen har över övergripande mål att eleverna ska införskaffa matematiska kunskaper som anses viktiga både idag och i framtiden? Ett mål som i princip säger ingenting och allting, så vad betyder det egentligen?
Matematik är ett hierarkiskt ämne där ett nytt ämnesområde oftast förutsätter matematiska kunskaper från ett tidigare matematiskt område. Efter genomförd gymnasieutbildning skall inlärda matematiska kunskaper sedan komma användning, där kunskaperna är tilltänka att kunna användas på olika sätt beroende på vilket gymnasieprogram eleven tagit examen i.
Ernest (2006) framför en träffande teori kring vad det innebär att ”kunna matematik” där Ernest skiljer mellan relevansen och nyttan med matematik. Författaren förklarar att relevans handlar om att matematiken måste relateras till individuella mål och intressen, samt att nyttan handlar om hur de kunskaper och färdigheter inom matematik som eleverna införskaffar ska användas. Användbara och relevanta matematiska kunskaper kan generaliseras enligt en definition som beskriver kunskap i matematik enligt sex övergripande kunskapsinriktningar (Ernest, 2006). Ernest (2006) benämner dessa som nyttoinriktad kunskap, praktisk arbetsrelaterad kunskap, uppskattning av matematik, matematiskt självförtroende, social stryka genom matematik, samt avancerad specialistkunskap inom matematik. Dessa kunskapsinriktningar som beskriver relevans och nytta med matematik samt vad eleverna kan använda matematiken till, kan tillsammans med läroplanens sex matematiska förmågor och ämnesplanen lärandemål, användas för att identifiera variabler som antas påverka huvudvariablerna från frågeställningar i skolenkäten. Figur 1 visar min egen tolkning över hur dessa sex kunskapsinriktningar kan visualiseras.
Nyttoinriktad kunskap handlar om att besitta basala matematiska kunskaper för att kunna fungera i samhället, samt en matematisk taluppfattning för att klara arbeten utan större matematiskt innehåll (Ernest, 2006). För att eleverna ska tillägna sig nyttoinriktad kunskap behöver de utveckla grundläggande kunskaper inom samtliga sex förmågor, men kanske framför allt de tre första förmågorna matematiska begrepp, procedurer inom matematik och problemlösning med hjälp av matematik. Ämnesplanen för matematik specificerar att eleverna ska utveckla förståelse för matematikens begrepp och metoder, samt eleverna ska även utveckla olika strategier för att med matematik kunna lösa problem och lära sig använda matematik som ett användbart verktyg i samhälls- och yrkeslivet (Skolverket, 2021).
Praktisk arbetsrelaterad kunskap handlar om att besitta matematiska färdigheter för att kunna lösa praktiska problem inom industriyrken och andra yrken som baseras på ett praktiskt yrkeskunnande (Ernest, 2006). Vid yrkesförberedande program är matematiken inriktad på att ge eleverna de praktiskt arbetsrelaterade matematikkunskaperna som de kan tänkas behöva i det kommande yrkeslivet. Inom ämnesplanen finns lärandemålet att eleverna ska utveckla kunskaper om matematikens betydelse och användning i yrkesmässiga sammanhang (Skolverket, 2021).
Uppskattning av matematik handlar om ett intresse för matematik som disciplin och om att uppskatta matematikens struktur, samt en uppskattning av matematik som ämne och en förståelse för matematikens roll i samhället (Ernest, 2006). Uppskattning av matematik är ett något svårplacerat begrepp eftersom matematik kan uppskattas av elever oavsett vilket program de utbildar sig inom. Men de programmen där uppskattning av matematik är en tillgång och många gånger en nödvändighet, är det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet. Ämnesplanen framför lärandemålet att eleverna ska utveckla kunskaper om matematikens betydelse och lyfter fram att matematiken har en avgörande roll inom naturvetenskapen (Skolverket, 2021).
Matematiskt självförtroende handlar om att besitta ett gott självförtroende inom ämnet och en tillit till sina egna matematiska kunskaper för att kunna lösa matematiska problem och se matematiska samband, samt besitta en förmåga att införskaffa nya matematiska kunskaper och färdigheter allt eftersom dessa behövs (Ernest, 2006). Skolinspektionen (2010) menar att framgångsrika lärare motiverar eleverna genom att ha lämpliga förväntningar på dem. Samtidigt måste läraren vara duktig på att tydliggöra lärandemålen för eleverna och de ansträngningar som eleverna måste vidta för att nå målen (Skolinspektionen, 2010). Ämnesplanen lyfter fram att undervisningen ska uppmuntra eleverna att använda matematik i olika sammanhang, samt att läraren ska stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga inom matematik (Skolverket, 2021).
Social styrka genom matematik handlar om en förmåga att kunna använda matematik i sociala och politiska sammanhang, samt att kritisk kunna granska information som kräver matematiska kunskaper för att göra kvalificerade bedömningar (Ernest, 2006). Social styrka genom matematik kan eleverna erhålla genom att utveckla den matematiska förmåga kommunikation. Inom ämnesplanen beskrivs kommunikationsförmågan som att i undervisningen ska eleverna ges möjligheter att kommunicera matematik med olika uttrycksformer, samt att eleverna ska utveckla förmågan att både muntlig, skriftligt och i handling kunna kommunicera matematik (Skolverket, 2021).
Avancerad specialistkunskap handlar om att besitta en god förmåga och en god förståelse för mer avancerad matematik, vilket är nödvändig om resan ska göras via avancerad gymnasiematematik till universitets- eller forskarnivå inom områden där matematik har en central roll. (Ernest, 2006). Skolinspektionen (2010) lyfter fram att en viktig faktor för elevernas resultat är en kompetent lärare som stimulerar och utmanar eleverna genom att sätta individuella mål för elever, samt har förväntningar som ligger bortanför elevernas kunskapsskapssituation. För att elever inom högskoleförberedande program ska få bästa möjliga förutsättningar för akademiska studier bör i allmänhet alla förmågorna behärskas väl, men kanske i synnerhet de tre förmågorna matematisk modellering, matematiska resonemang och problemlösning inom matematik. Ämnesplanen beskriver att undervisningen ska utmana eleverna och ge möjligheter till breddning samt fördjupning av kunskaper i matematik (Skolverket, 2021). Vidare framför ämnesplanen att eleverna ska erhålla erfarenheter av matematikens mångfacetterade karaktär, samt få möjligheter att upptäcka matematikens logiska och kreativa kvalitéer (Skolverket, 2021).
Referens
Ernest, P. (2006). Relevans och nytta. Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM